Och då blir det väl bråk igen.. Förstår inte vart mitt tålamod har tagit vägen?! Okej, har ju inte haft världens bästa tålamod, men lite mer än detta! Längtar bort härifrån hela tiden, orkar inte längre snart! Ibland är han ju jättesnäll och duktig, hjälper till att städa, hänga tvätt och vi kan sitta och läsa böcker. Men i nästa sekund är ALLT fel och han börjar skrika och slåss. Slänga saker är ju oxå jätteroligt. Säger man att han ska göra något (typ plocka upp nåt han har slängt på golvet) så kan det bli värdlens krig och han hoppar upp och ner av ilska, slänger sig på golvet, bits eller gör nånting annat "kul". Kommer det här nånsin att gå över?! Kan ju inte ta med honom till folk utan att skämmas ögonen ur mig. Folk måste ju tro attjag är världens sämsta mamma. Och många gånger så tror jag nog själv att det är mig det är fel på. Nånting har jag gjort fel. Jag kanske är en dålig mamma som inte borde ha barn.

Är så himla trött på det här nu, min kropp och hjärna orkar snart inte mer. Kan ingen bara komma med ett trollspö och hjälpa mig?!

Snart vaknar han. Han vrider på sig lite.